Sjötransport med Kustartilleriets fartyg och båtar

Ända sedan början av vapnets historia så hade kustartilleriet behov att sköta sin kommunikation mellan de öarna där personal fanns förlagd. Från början bestod kustartilleriets transportbåtar mestadels av ångslupar som ofta var byggda som gamla tiders vaxholmsbåtar. Det var alltså vanliga ångbåtar med passagerarkapacitet. Efterhand överfördes fler av flottans stridsfartyg till kustartilleriet som Vedettbåtar. Även bogserbåtar och transportfärjor kom att ingå bland kustartilleriets fartyg.

 

Sluparna

 

A-slupen

Under 30-talet så började kustartilleriet standardisera sina båtar och först ut är A-slupen.

Detta var den första riktiga båten som byggdes i en serie och kom ut i tre generationer. Båten var nästan 18 meter lång och 4 meter bred. Dessa byggdes under åren 1934 till 1947. Sammanlagt bygges 28 båtar. A-sluparna användes främst till personaltransport och bevakningsuppdrag men de användas även under utbildning i navigation och sjömanskap. Av dessa fartyg finns det 19 kvar idag dock inte i försvaret.

Läs mer om A-sluparna på Sussis fina sida: A-slupar

A-slupen Tpbs Munter vid kaj på KA4, i bakgrunden till vänster syns BevB 69 och till höger Tp Loke. (1979)
Tpbs Munter byggdes av AB Bröderna Larsson Varv & Mekanisk verkstad, Kristinehamn.

Maskin och tekniska data

Fartyg	Leverans	Skrov	Knop	Ton	L	B	D
Tpbs Munter	1946	Stål	10	20	17,7	3,7	1,4

Fartyg	Maskin	Beteckning	Effekt	Insatt	l/h	MR
Tpbs Munter	Penta	MD96A	1x132 / r1600	1956	30	Nej

 

 

B-slupen

Nästa båt i bokstavsserien var B-slupen. Denna var mindre än A-slupen, den var lite över 10 meter och användes som alltiallo båt. Dessa var namnsatta efter olika sjöfåglar. Personen som ritade denna båttypen var samma som ritade Gladan och Falken.

 

C-slupen

Den minsta i bokstavsserien var C-slupen som var en liten och snabb båt som skulle användas som inspektionsbåt.

 

 

Transportkuttrar

 

400-båten

även en transportkutter och även kallades 400-båt. Detta var en träbåt som skulle ersätta den gamla B-slupen. Båten användes för allehanda transporter inom trosskompanierna.

Förutom de tidigare nämnda båtarna hade KA till exempel båtar för röjdykning och annan liknande verksamhet. Dessa båtar var ofta specialutrustade för en viss typ av verksamhet, som till exempel att Tpk 407 var utrustad med tryckkammare och övrig utrustning för röjdykare (KA Röjdyk, senare kallat Mindyk). Fördelen med 400-båtarna i detta avseende var att de hade ett stort lastrum med mycket plats. Däremot var de inte tillämpliga för trupptransport på grund av den långsamma embarkeringen/debarkeringen.

Vidare så var förläggningsmöjligheten begränsade på dem, vilket innebar att bara den fasta personalen sov ombord, dvs. besättningen om en FC, en maskinist (Gb Maskin) och en båtsman (Gb Båt). Röjdykarna låg istället inkvarterade på mulan (minutläggaren). I händelse av ofred hade detta dock förmodligen ändrats så att även röjdykarna hade sovit ombord, plats fanns även om fasta kojer saknades.

Efter att dessa båtar utgått ur organisationen så gick en del över till sjövärnskåren.

Tpk 412 byggdes av AB Djupviks Varv.

Maskin och tekniska data

Fartyg	Leverans	Skrov	Knop	Ton	L	B	D
Tpk 412	1967	Trä	8?	33	15,2	4,5	2,3

Fartyg	Maskin	Beteckning	Effekt	Insatt	l/h	MR
Tpk 412	Penta	MD100A	1x135 / r1800	1967	25	Nej

 

Tpk 407 i skärgården utanför Göteborg, i bakgrunden syns Mul-15. När tryckkammare fanns ombord, var den placerad på däck framför styrhytten och tog upp större delen av denna plats. (1979)

Tpk 407 vid kaj på KA4, med äkta beväring ombord (1979)

 

 

Trupplandstigningsbåtar

 

Landstigningsbåt L-50

För transport från 1950-talet och framåt samutnyttjades flottans landstigningsbåtar typ L-50. Detta var en landstigningsbåt med typiskt andra världskrigsutseende. Av dessa fanns det fem stycken och de användes fram till 80-talet.

 

200-båten

När kustjägarna kom fanns behovet av att kunna transportera personer lite snabbare i skärgården. Det var också nödvändigt att båtarna var oömma så att de kunde göra våldsamma landstigningar för urlastning av kustjägare. Här kanske vissa blev lite väl våldsamma med skador på personer och materiel som resultat. Båttypen som togs fram kallas för Transportbåt Större (TpbS) eller 200-båt. Den började tillverkas på 50-talet och den sista levererades 1977. Sammanlagt tillverkades det 84 av denna typen. Under många år så var denna båttypen ryggraden i kustartilleriets båtpark, kanske mest på grund av allsidigheten och mängden. Aldrig tidigare hade kustartilleriet haft en sådan mängd av en och samma båt. De användes för minläggning, navigationsutbildning, målbogsering, personaltransport etc. 200-båtarna var ca 21 meter långa och de kunde transportera 40 personer. Merparten av alla 200-båtarna är idag sålda men några finns kvar hos sjövärnskåren. 200-båtarna fyllde till stor del samma uppgifter som de senare stridsbåtarna (90H & E).

200-båt, bild från övning med sjövärnskåren

200-båt, bild från övning med sjövärnskåren

Maskin och tekniska data

Fartyg	Leverans	Skrov	Knop	Ton	L	B	D
TpbS 281	1975	Stål	17	31	21,4	4,2	1,3

Fartyg	Maskin	Beteckning	Effekt	Insatt	l/h	MR
TpbS 281	Scania	DSI11M01	3x215 / r1900	1975	130	Ja

 

 

300-båten

Samtidigt som de första 200-båtarna kom så såg även den första 300-båten dagens ljus. Under årens lopp har det varit flera modeller som kallats 300-båt men gemensamt för alla är att de varit till för transport av grupper, så de var mindre än 200-båtarna. Båtarna kallades även för Transportbåt Mindre (TrpM). De första 300-båtarna såg ut som däckare, en liten täckt styrhytt/maskinrum och ett öppet transport utrymme för om denna där personerna satt och väntade på att få hoppa iland och jaga fienden i vattnet.

De första 300-båtarna byttes ut på 70-talet mot 330-båten som gjorde att hastigheten ökade från 10 till 20 knop. Nu kunde även de transporterade personerna sitta skyddade under däck. Mot slutet kom även en uppdatering på denna båttypen med lite större transportutrymme och mindre rutor på styrhytten.

TpbM / 300-båt nr 333

De nya 300-båtarna hamnade i nummerserien 331-354 (24st). De var utrustade med aquamatic och dubbla motorer. Det var en bra båt som nyttjandes mycket för transporter, de hade dock en tendens att skära i vågorna vilket kunde uppfattas som obehagligt.

TpbM 348 byggdes av Gotlands Kustartilleri, Fårösund.

Maskin och tekniska data

Fartyg	Leverans	Skrov	Knop	Ton	L	B	D
TpbM 348	1972	Lättmetall	21	5,8	10,0	3,1	0,5

Fartyg	Maskin	Beteckning	Effekt	Insatt	l/h	MR
TpbM 348	Penta	AQD	3x75 / r4000	1972	50	Nej

 

 

 

Bevakningsbåtar

 

Bevakningsbåt 60

Under 60-talet kom även en bevakningsbåt som skulle ersätta de gamla vedettbåtarna som fanns från 40-talet och äldre. Den nya båttypen fick namnet Bevakningsbåt 60 eller BevB 60. denna båten var utrustad med hydrofon och kunde även lägga minor.

Dessa båtarna användes även för sjöbevakning och utbildning. Sammanlagt tillverkades det 17 stycken bevakningsbåtar under perioden 1959 - 63.

Nummer	Namn
61	Torskär
62	Väderskär
63	Ekeskär
64	Skifteskär
65	Gråskär
66	Örskär
67	Vitskär
68	Altaskär
69	Äggskär
70	Hojskär
71	Getorskär
72	Flaggskär
73	Häradskär
74	Bredskär
75	Sprängskär
76	Hamnskär
77	Huvudskär

 

Bevakningsbåt 69

Maskin och tekniska data

Fartyg	Leverans	Skrov	Knop	Ton	L	B	D
BevB 64	1960	Stål	17	28	21,1	4,6	1,3
BevB 69	1962	Stål	18	28	21,1	4,6	1,3

Fartyg	Maskin	Beteckning	Effekt	Insatt	l/h
BevB 64	Penta	TMD100A	3x200 / r1800	1960	115
BevB 69	Scania	DSI11R82	3x235 / r1900	1974	145

Fartyg	Bestyckning	Byggnadsvarv
BevB 64	2 st. 20 mm allmålspjäs m/40-73	AB Bröderna Larsson Varv & Mekanisk verkstad, Kristinehamn
BevB 69	2 st. 20 mm allmålspjäs m/40-73	AB Bröderna Larsson Varv & Mekanisk verkstad, Kristinehamn

BevB 64 vid kaj på KA4, på andra sidan piren ligger BevB 69. (1979)

Maskinrummet på BevB 64, bakom oss finns nedgången och en hyfsat stor arbetsbänk (1979)

Interiör från BevB 64. Rakt fram ligger skansen, dörren till vänster går till toaletten och dörren till höger till byssan. Bakom oss finns t.ex. FCs och maskinchefens hytter. (1979)

Interiör från BevB 64, ena hörnet av skansen. (1979)

 

Bevakningsbåt 72

Bevakningsbåt 72 var en vidare utveckling av BevB60. Den ”nya” modellen kallades Bevakningsbåt 72 vilket var numret på den första båten som byggdes om. Dessa båtar fick en ny rymligare styrhytt där besättningen fick en bättre arbetsmiljö och framför allt att all ny teknik i form av hydrofonutrustning skulle installeras. De nya båtarna fick arbeta hårt med ubåtsjakt under 80 och 90 talet innan efterföljaren Bevakningsbåt 80 kom ut på förband.

Bevakningsbåt 72

 

Bevakningsbåt 80

Efterföljaren till BevB 70 kom under andra halvan av 90-talet och kallades BevB 80. Den nya båten var något större och hade en besättning om 8 man i stället för tidigare 7, detta för att kunna vara mer uthållig i bevakningsuppdragen. Namnen på de nya bevakningsbåtarna är ärvda från de gamla A-sluparna. BevB 80 finns fortfarande kvar i Amfibiekåren och används fortfarande till bevakningsuppdrag över och under vattenytan. Det levererades 12 enheter under åren 1993 - 99 som delades mellan Kustartilleriet och Flottan. Samtliga enheter byggdes av Djupviksvarv.

 

 

Stridsbåt 90

Den mest avancerade transportbåten är stridsbåten. Jämfört med tidigare så är både båten som sådan mer avancerad än tidigare båtar och framtagningen var även mer tanke bakom. Amfibieförbanden hade behov av snabbare transport än vad 200-båten kunde erbjuda och arbetet med att hitta en ny båttyp började. Arbetet med att få fram stridsbåten började med att ta fram ett antal prototyper. Efter lite arbete så kunde fyra olika båtar provas som inte hade så mycket mer gemensamt än storleken. FMV hade tagit fram två av modellerna, en med ytskärande propeller (Djupvik) och en med vattenjet (370) se ubåtsskyddskompanierna. De två andra kom från Smuggler och Flipper, och hade vattenjet och ytskärande propeller. Den sistnämnda båten försvann på ett relativt tidigt stadium på grund av att den inte klarade de påfrestningar som den utsattes för. 370 försvann på ett relativt tidigt stadium också. Kvar var Djupviken och Smugglern, vann gjorde Smugglern på grund av sina sjöegenskaper och vattenjetens manöverförmåga. Djupviken fick vid något tillfällen hämtas ganska långt uppe på land vid en missbedömd landstigning, ytskärande propeller ger inte samma verkan när backen läggs i som med vanlig propeller eller vattenjet. Den slutliga båten blev lite större och fick två motorer istället för Smugglerns enmotor.

 

90H

Efter att dessa prov och erfarenheter sammanfattats så togs det fram två nya prototyper och dessa kallades Helga och Helge, de hade numren 801 och 802. Det som skilde dessa är var bottenvinkeln på skrovet. Efter dessa så ändrades inte båten mycket utan den som var bäst fick stå som modell till nästkommande serie. Detta blev Stridsbåt 90H, där H står för Halvpluton (21 personer). Stridsbåten tog snabbt 200-båtens plats i organisationen och har blivit den nya ryggraden i det som idag är Amfibiekåren. Denna tillverkades i 147 exemplar till kustartilleriet men båttypen har även haft en framgång utomland. Denna båttypen tillverkades i flera omgångar och vid två olika varv, Dockstavarvet och Gotlandsvarvet.

Stridsbåt 90H

Snabbstopp med Stridsbåt 90H

 

90E

Behovet av att kunna transportera grupper fanns fortfarande kvar och till detta skulle en enklare och billigare båt tas fram detta samt sjuktransporter. Detta resulterade i en mindre stridsbåt som kallas Stridsbåt 90E, där E står för Enkel. Målet med båten var att den skulle kunna ta 2 ton och transportera i över 30 knop. På grund av tekniska landvinningen så kunde detta höjas till 35 knop. Till skillnad från den större stridsbåten som byggdes i aluminium så byggdes denna i kompositmaterial. Den är också med sina 12 meter, tre meter kortare än sin storasyster.
Båttypen byggdes av Storebro i Västervik som annars är betydligt mer kända för att bygga exklusiva fritidsbåtar.
Under en period fanns det ett 50-tal av dessa i organisationen. Nu har dessa spridits lite och bland annat sjöräddningen har en del av dem då alla inte längre behövs.

 

G-båten

För transport av riktigt små enheter har det länge funnits diverse gummibåtar inom Kustartilleriet. Dessa hade utombordsmotorer för framdrivning och detta var ett problem då de inte hade lång livslängd och ofta var trasiga. I stället byttes dessa ut mot små öppna båtar med inombordare och vattenjet. Det var även enklare att hitta diesel i organisationen än bensin som det var till utombordsmotorerna. Den här typen av båt fick namnet gruppbåt eller G-båt. Med denna gick det enkelt att ta sig in till stranden. Båttypen finns idag både inom både Amfibiekåren och Flottan.

 

 

Transportbåtar

600-båten

Efter ett par prototyper kom nästa generation transportbåtar som kallades för 600-båt, även dessa användes av både flottan och kustartilleriet. Denna blev en riktig trotjänare som kunde ta med sig mycket vatten och bränsle. Tyvärr var den inte så snabb. Båtarna hade två motorer som drev två schotellaggregat. Här sitter propellern på en axel som går rakt ner i vattnet. Axeln går att snurra i 360grader och konstruktionen saknar roder. Ett par av dessa båtar finns kvar hos sjövärnskåren.

När amfibieförbandet började introduceras i organisationen fanns det behov av snabbare transporter och bland annat provades en båt från den privata marknaden. Detta provet slog inte så väl ut, båten fattade eld och sjönk i Stockholms skärgård. (En notering här är att regeringen nu vill att försvaret skall köpa mer färdiga produkter för att hålla kostnaderna nere).
Vidare arbete resulterade i en lätt trossbåt som var både snabb och kunde ta mycket last. Båten kunde klara att transportera 15 tons last i farter över 20 knop, vilket var mycket snabbare än den gamla 600-båtens 9 knop.

 

 

Speciella båtar

 

Övriga transportbåtar

Dessa båtar användes av Sjötransporten för transport av trupp och transport av förnödenheter till ytterförläggningar som Känsö, Galterö, Björkö, Styrsö etc.

Tp Loke byggdes av AB Bröderna Larsson Varv & Mekanisk verkstad, Kristinehamn och Tpk Stanley byggdes av Karlssons Varv, Kungsvik.

Maskin och tekniska data

Fartyg	Leverans	Skrov	Knop	Ton	L	B	D
Tp Loke	1945	Stål	10	13,5	28,0	8,0	1,8
Tpk Stanley	1954	Trä	?	?	16,5	6,0	2,8

Ledningsbåtar

Kustartilleriet har haft en del olika ledningsbåtar. Samtidigt som stridsbåten höll på att tas fram så togs det även fram en en större variant i samma storlek som 200-båten. Denna prototyp användes som ledningsbåt. Senare när kustartilleriet omställdes till amfibiekär anskaffades andra ledningsbåtar.

Brigadledningsbåt 452

Det finns också ett antal stridsbåt 90h som kan användas som ledningsbåt.

 

Kanoten

En farkost som inte skall glömmas i kustartilleriets historia är kanoten. Denna farkost har nästan i urminnes tider använts av kustjägarna för att på ett tyst sätt kunna nästla sig in och överrumpla fienden. Än idag används kanoten när kustjägarna gör sin utbildningskontroll.

 

Logementsfartyg

Under en period i början av 1900-talet hade Kustartilleriet även logementsfartyg. I Vaxholm fanns Lagerbjelke och Karlskrona hade Af Chapman. Det var mineringsskolorna som användes sig av dessa logementsfartyg.

 

Det är inte helt enkelt att försöka presentera alla fartyg som funnits inom Kustartilleriet eftersom det varit en stor mängd och variation bland båtarna. Det är värt att notera att det även funnits ballongfartyg och bogserbåtar i Kustartilleriets historia.
Kustartilleriet har tekniskt sett alltid legat långt framme och detta gäller också på båtsidan efter att de kunde börja ta fram sitt eget båtprogram på 50-talet och framåt. Så förutom de båtarna som finns beskrivna här så har det funnits det en uppsjö av olika prototyper för provning kortare eller längre tid på olika förband. Det har till och med varit svävare för att ordna snabba transporter även när isläget är svårt.