Minutläggningsdivisioner

 

Organisationsskiss minutläggningsdivision

Minutläggarna

 

Minutläggarna (Mul) var båtarna som användes för att lägga ut, underhålla och ta hem minering med.
Eftersom Kustartilleriet var en sammanslagning av artilleri och minering så var båtarna viktiga redan från början. En del av de minutläggarna, eller ångkranpråmar, som kustartilleriet fick byggdes på 1870-talet. Detta var båtar som drivs framåt med ångmaskiner och de krävde stor skicklighet och bra samarbete mellan skeppare och maskinist för att framföra. Flera av dessa ångkranpråmar fanns kvar i organisationen fram till 1950-talet.

Nästa generation av minutläggare började med Mul-11 som byggdes 1946. Detta fartyg byggdes som en prototyp, men då detta inte utföll till full belåtenhet fortsatte utvecklingen med Mul-12 (Arkösund).

Mul-11 vid kaj på KA4 (1979)

Mul-11 ute på havet på västkusten (1979)

 

Arkösundsklassen eller minutläggare typ 12 (efter Mul-12) byggdes för att agera inomskärs och för att kunna gå på så grunt vatten som möjligt så hade de en rund botten för att inte sticka ned så djupt. Detta gjorde att de kränger mycket vid sjögång. Här är det många värnpliktiga som varit med om att förlora maten de ätit. Båtarna kunde till och med kränga så mycket att bryggvingarna slog i vattnet. Dessa båtarna fick ny och modernare överbyggnad under 80-talet.

Mul-15 vid kaj på KA4 (1979)

Mul-15 i verksamhet utanför Lysekil (1979)

Mul-15 vid kaj på KA4, med autentiskt befäl (Lt) bredvid. (1979)

 

När det var dags att ta fram nästa generation minutläggare som skulle komma på 80-talet så blev resultaten inte så bra. Tanken var att det skulle tas fram en ny serie med minutläggare som i förra generationen men så blev det inte. Det blev bara en enda båt och den kallades Mul-20 (Furusund). Mul-20 fick vara med vid arbetet med att bärga Estonias bogvisir.

 

De minutläggare som tillfördes KA i modern tid, efter andra världskriget, var:

Fartyg	Namn	Togs i tjänst	Knop	Ton	L	B	D
Mul-11	Kalvsund	1947-??-??	10	200	30,1	7,2	3,6
Mul-12	Arkösund	1953-07-04	10,5	200/245	31,2	7,4	3,1
Mul-13	Kalmarsund	1953-09-15	10,5	200/245	31,2	7,4	3,1
Mul-14	Alnösund	1954-09-30	10,5	200/245	31,2	7,4	3,1
Mul-15	Grundsund	1954-12-??	10,5	200/245	31,2	7,4	3,1
Mul-16	Fårösund	1957-02-01	10,5	200/245	31,2	7,4	3,1
Mul-17	Skramsösund	1957-03-15	10,5	200/245	31,2	7,4	3,1
Mul-18	Öresund	1956-12-20	10,5	200/245	31,2	7,4	3,1
Mul-19	Barösund	1956-??-??	10,5	200/245	31,2	7,4	3,1
Mul-20	Furusund	1983-10-10	10,5	225/245	30	7,4	3,1

L = Längd, B = Bredd, D = Djupgående, Ton = tom/fullt utrustad.

Uppgifterna angående längd (löa) är lite osäkra då det förekommer olika uppgifter.
Mul-11 är på ett ställe angiven för 30,1 m och på ett annat för 27 m. Övriga uppgifter stämmer så detta kan bero på någon ombyggnad som skett någon gång i tiden.

 

Bestyckning, byggnadsvarv och placering

Fartyg	Bestyckning	Byggnadsvarv	Kust
Mul-11	2 st. 20 mm allmålspjäs m/40-73	Gävle varv	Väst
Mul-12	1 st. 40 mm fältallmålspjäs m/36	Örlogsvarvet, Stockholm	Ost
Mul-13	1 st. 40 mm fältallmålspjäs m/36	Örlogsvarvet, Stockholm	Syd
Mul-14	1 st. 40 mm fältallmålspjäs m/36	Örlogsvarvet, Stockholm	Norrland
Mul-15	1 st. 40 mm fältallmålspjäs m/36	Örlogsvarvet, Stockholm	Väst
Mul-16	1 st. 40 mm fältallmålspjäs m/36	Örlogsvarvet, Stockholm	Gotland
Mul-17	1 st. 40 mm fältallmålspjäs m/36	Västerviks/Oskarshamns varv	Ost
Mul-18	1 st. 40 mm fältallmålspjäs m/36	Västerviks/Oskarshamns varv	Syd
Mul-19	1 st. 40 mm fältallmålspjäs m/36	Västerviks/Oskarshamns varv	Ost
Mul-20	1 st. 20 mm kanon (m/40-73?)	Åsieverken, Åmål	Ost

Kust avser här den kust vid vilken respektive Mula i huvudsak opererade, förflyttningar som jag inte känner till kan dock ha skett.

Maskindata

Fartyg	Maskin	Beteckning	Effekt	Insatt	l/h
Mul-11	Penta	TMD120	2x260 / r1750	1975	110
Mul-15	Scania	DSI11	2x235 / r1700	1977	100

 

Effekt är AxB /rC där A är antal maskiner, B är effekten per maskin och C är varvtalet för denna effekt. L/h är bränsleförbrukning per timme.

 

Max antal personer på en Mula är 100 st. För övrigt bytte Mul-18 namn i mitten av 1990-talet, från Öresund till Fårösund. Detaljer kring detta och varför den bytte namn till ett namn som redan burits av Mul-16, känner jag inte till något om.

Som en parentes kan jag nämna att M-numret för till exempel Mul-11 var M5753
undrar vad som hade hänt om man hade skrivit en afse om att – jag har tappat bort en M5753…

Minarbetsbåtar

 

Minörerna hade även flera andra mindre båtar. För arbete som inte gällde att handskas minor utan bojar, kablar och annat så klarade man sig med mindre båtar. I början hade de mindre roddbåtar efter ett tag gick man över till båtar med tändkulemotorer.

Under 60-talet togs ett antal båtar fram genom ett samarbete mellan kustartilleriets minskola och FMV. En av dessa var Minarbetsbåt Mindre (MabM), det som var speciellt med denna var att den var utrustad med vattenjet. Detta var inte vanligt på den tiden men fördelarna med att inte ha roder eller propeller som kablar kunde trassla in sig i var stora.

I och med de rörliga spärrkompanierna upprättades på 1970-talet fanns behovet av en större båt som kunde stödja vid utläggning av minor. På grund av detta togs Minarbetsbåt Större (MabS) fram, båten kallades även för 500-båt. Det byggdes 15 stycken av denna typen, båten var runt 16 meter lång och kunde bära med sig minor. Båten var lättmanövrerad men var känslig för grundstötning. MabS ersatte de gamla B-sluparna.

MabS 513 vid kaj på KA4, på andra sidan piren ligger MabS 503. (1979)

MabS 503 vid övning på västkusten (1979)

Fartygsdata

Fartyg	Leverans	Skrov	Knop	Ton	L	B	D
MabS 503	1973	Lättmetall	16	19	16,0	4,3	0,8

Maskindata

Fartyg	Maskin	Beteckning	Effekt	Insatt	l/h	MR
MabS 503	Scania	DSI11R82	2x232 / r1800	1973	80	Ja

MabS 503 byggdes av Marinteknik Verkstads AB, Öregrund.