Kurser och skolor för KA-befälets utbildning

Kustartilleriets befäl indelades i tre olika nivåer: Underbefäl, Underofficer och Officer.
De olika nivåerna återfanns som: värnpliktiga befäl (alla tre nivåerna), reservbefäl (i första hand officerare, men även underofficer förkom) och befäl på aktiv stat, i dagligt tal benämnda stambefäl.

1957 tillkom en ny grad för underbefälet. I kustartilleriet benämndes de Flaggfurir .
Då blev även nivån underbefäl fastställd. Nivån benämndes tidigare Äldre manskap.

Efter 1972 benämndes nivåerna för: Gruppbefäl, Plutonsbefäl och Kompanibefäl. Efter 1983 blev alla yrkesbefäl officerare. Gruppbefäl och Plutonsbefäl återfinner vi bara som värnpliktiga. Officerare, d.v.s. tjänsteställning från och med Fänrik återfinns både som värnpliktig och som reservare. Den senare räknas också som anställd vid försvaret. Utbildning till yrkesbefäl kräver att man genomför så kallad obligatorisk utbildning. Utbildningen har under åren ändrat karaktär, kurserna har bytt namn och skolorna har ändrat stationeringsort.

I mitten på förra seklet, (läs 1960-talet), skedde rekryteringen i första hand från de som genomgått värnpliktsutbildning som underbefälselev.
Efter fullgjord värnplikt befordrades man till Korpral och för de som sökt anställning så började utbildningen med Instruktörsskola 1 (Isk 1).
Isk1 var grundläggande instruktörsutbildning samt fördjupande utbildning i bl.a. vapen. Utbildningen som genomfördes vid respektive hemförband, var uppdelad i en teoridel som omfattade två månader och därefter en praktikdel, cirka 10 månader, där man tjänstgjorde som biträdande instruktör vid ordinarie utbildningsbatteri.

Nästa kurs som stod på tur var Isk 2, eller furirsskolan som den populärt kallades för. Detta trots att befordran till Furir hade skett innan avresa till kursen. Denna kurs hade en längd av åtta månader och var gemensam för alla kustartillerister.
Den genomfördes vid Instruktörsskolanpå KA 4 i Göteborg. Huvuddelen av ämnena var civila, med målet realkompetens med vissa undantag. Eleverna var indelade i olika kursnivåer beroende på civila förkunskaper. De militära ämnena var inom egen yrkesgren, d.v.s. artilleristen läste artillerilära, radarlära osv. Lärarna var både militära och civila.
Höjdpunkten på kursen var vinterutbildningen. Den genomfördes I Storliefjällen och var en vecka.

Efter cirka fem månaders praktiktjänstgöring på hemmaförbandet och i egen yrkestjänst, var det dags för Isk 3 som var utbildning för att kunna leda grupp i strid och därmed utvidgad vapenutbildning. Bl.a. Grk, grg, ksp 36. På Isk 3 fick eleverna även navigationsutbildning. Isk 3 genomfördes vid hemmaförbandet.

Efter genomförd Isk 3 var man färdigutbildat underbefäl, och nu väntade bara många års erfarenhet för vidare befordran. Se tidschemat nedan.

Utbildning till underbefäl

Fullgjord värnplikt 11 månader

Om man ville avancera ytterligare i den militära hierarkin så var nästa nivå att studera till underofficer.
Beroende på förkunskaperna fanns det två vägar till målet. Den civila kompetensen för att bli uoff var realen, och det fanns då möjligheter att komplettera upp sina kunskaper på Försvarets Läroverk, som låg i Uppsala.
Försvarets läroverk, FL (från 1971 Försvarets gymnasieskola, FGS), grundades på 1940-talet

För att ge fler möjlighet att utbilda sig till ett yrke inom Krigsmakten. Krigsmaktens utbildningslinjer, t.ex. officer eller underofficer, krävde vissa civila kunskaper.
En sökande som ville bli underofficer läste vid FL in tvåårigt gymnasium.
Den som ville bli officer läste i tre år.

Försvarets läroverk lades ned 1983 i samband med reformen NBO, Ny BefälsOrdning.

Underofficersutbildningen avslutades med ett års studier vid Marinens Underofficersskola (MUOS) vid Berga Örlogsskolor söder om Stockholm. Skolan var gemensam för marinens (KA & Flottan) befäl. Men utbildningen var till största delen separerad eftersom de militära ämnena var relaterade till elevens ordinarie verksamhet. Efter avlutad kurs på MUOS blev eleven färdig uoff och fick tjänsteställningen ”Uoff av 2.a graden” och titulerades Sergeant. Se tidsschemat nedan.

Utbildning till underofficer, Alternativ 1
Realkompetens saknas

Fullgjord värnplikt 11 månader

Utbildning till underofficer, Alternativ 2
Realkompetens finns

Fullgjord värnplikt 11 månader

För att slutligen bli officer, skedde rekryteringen på två olika vägar.
Antingen efter att gjort värnplikten som underbefälselev, d.v.s. samma som blivande underbefäl eller underofficer.
Eller så ryckte man in som officersaspirant på Befälsskolan vid KA 4 i Göteborg.

Vid Befälsskolan utbildades även blivande plutonsbefäl. De flesta utbildades där tills de hade fått grundläggande yrkesutbildning.
Efter ungefär 6 månader placerades eleverna på respektive hemförband, för att där befästa kunskaperna i tilltänkt krigsbefattning. De som inte fick sin yrkesutbildning på Befälsskolan, var blivande koktrosschefer och kvartermästare.De fick den utbildningen vid Marinens Intendenturskola i Karlskrona.

Kom officerseleven från underbefälseleven, benämndes han ”långvägare”.
Kom han från befälsskolan var benämningen ”normalvägare”.
Beroende på ”långvägarens” förkunskaper krävdes kanske tre års studier på FL i Uppsala, för att få gymnasiekompetens, vilket innebar att vägen till officersexamen blev extra lång.
Oavsett vilken väg aspiranten kom, så vid första terminen på Sjökrigsskolan i Näsbypark, norr om Stockholm, fick eleven tjänsteställningen Furirskadett, och titulerades Kadett.

De tre följande åren bedrevs med höst- vårtermin på Sjökrigsskolan och sommarhalvåret på något av KA-regementena. Officersaspiranterna (kadetterna) fick utbildning på kustartilleriets samtliga stridande enheter, men hade en gren som specialitet. Efter tredje året väntar befordran till Fänrik. Se tidsschemat nedan.

Utbildning till officer, alternativ 1

Gymnasiekompetens saknas

Fullgjord värnplikt 11 månader

Utbildning till officer, alternativ 2

Gymnasiekompetens finns

Fullgjord värnplikt 11 månader

Utbildning till officer, alternativ 3

Gymnasiekompetens finns

Fullgjord värnplikt som officersaspirant 18 månader

Vidareutbildning av officeren för befordran till Löjtnant – Kapten – o.s.v. gjordes vid Kustartilleriets Skjutskola, KAS, i form av bl.a. ”Batterichefskurs” och ”Bataljonschefskurs”.

Efter 1972 bytte kurserna namn till VapenslagsSkola för Regementsofficer, (VSR). Även VSK, för kompaniofficer och VSP, för Plutonsofficer genomfördes vid KAS.

Läs mer om KAS här!

Utöver nämnda skolor (Instruktörsskolan, Försvarets Läroverk, Marinens Underofficersskola, Befälsskolan, Sjökrigsskolan och Kustartilleriets Skjutskola) som beroende på vilken nivå man ville nå räknades som obligatoriska, finns det ytterligare utbildningsanstalter avsedda för befäl samt i vissa fall även för värnpliktiga.
Dessa skolor är Radarskolan, Marinens sjukvårdsskola, KA Underhållsskola (KA UhS),Marinens Intendenturskola (MintS) och KA Minskola.

Läs mer om kustartilleriets skolor här!