Anders Fredrik Centervall - Mannen som skapade kustartilleriet

 

Anders Fredrik Centervall föddes den 17 mars 1845 i Malmö. Båda föräldrarna hade inflytelserika ämbetsmän och affärsfamiljer. Det stod dock tidigt klart att båda sönerna skulle välja det militära yrket. Efter att Fredrik slutat skolan vid 15 års ålder så sökte han till krigsskolan på Karlberg. Han blev antagen i september 1861 som kadett med nummer 94. Tyvärr gjorde en sjukdom att han inte kunde påbörja sin militära bana fören i april året efter. Även om Fredrik var lite sen i starten så kom han in i det nya livet fort och redan efter 1 år så var han kursetta.

I december 1864 avlade Fredrik sin officersexamen med utmärkelse och blev inte långt efter utnämnd till underlöjtnant vid Kungliga Göta Artilleriregemente i Göteborg. Vid denna tidpunkten hade Fredrik ännu inte fyllt 20 år och han spåddes en lysande karriär inom militären.

Fredrik gjorde tjänst på trupp under tre år i Göteborg innan det var dags att 1867 söka och bli antagen som elev vid Kungliga Krigshögskolan på Marieberg. Året som Fredrik sökte var det inte mindre är 45 personer som sökte. På grund av det höga antalet så gjordes det praktiska och teoretiska prov för att gallra. Centervall var bland de 10 bästa och kom in på skolan. Tiden på skolan avgjorde vilken inriktning som karriären skulle få. Fredrik intresserade sig för artillerikunskap både teoretiskt och praktiskt. Detta ledde till att han anställdes som andre lärare i artilleri. Senare blev han lärare i artillerivetenskap och därmed upptagen i staten. Fredrik fanns kvar som lärare under kortare och längre perioder fram till 1885. Under en period var Fredrik även chef för artilleriets konstruktionskontor och kunde då även vara med vid skjutförsök även utomlands.

Under perioden som Fredrik var chef för artilleriets konstruktionskontor fick han bra kontakt med Bofors. Fredrik hjälpte Bofors med utvecklingen av kanoner och han hjälpt till med att Bofors kunde göra sin första försäljning utomlands. Bofors första kunder utanför Sveriges gräns var Schweiz som tidigare köpt från tyska Krupp.

1889 blev Centervall major vid Waxholms artillerikår var det flera av hans kurskamrater som var före honom befordransmässigt. Samtidigt blev han chef för fästningsartilleriets skjutskola i Vaxholms artillerikår. Han var då 44 år gammal och 25 tjänsteår.

I januari 1893 erbjuds Centervall att bli chef för Karlskronas artillerikår som regeringen beslutat sätta upp. I samband med detta blir han också överstelöjtnant 1893. Nu hade han knappat in på de andra kursarna och året senare 1894 när han blev befordrad till överste så var det bara två av kursarna som var före honom. När Fredrik gick över till fästningsartilleriet så skyndade karriären och befordringarna snabbare än inom artilleriet.

Att det blev fästningsartilleriet och inte det vanliga artilleriet som Centervall drog sig till var inte så konstigt. Även om man var skolad som artillerist. Under sin tid vid konstruktionskontoret så var ca 90 % av arbetat relaterat till fästningsartilleriet så det blev en naturlig fortsättning på det han gjort tidigare.

 

Många motståndare.
Det var inte helt enkelt för kustartilleriet att skapas som en egen kår. Det var många främst inom flottan som ansåg att de skulle vara underordnade dem och vara i samma organisation. För Centervall blev kustartilleriet som eget vapenslag en hjärtefråga som han inte ville släppa. Han fick kämpa för hårt för att lyckas. Arbetet var även hårt med att få officerarna som var vid det nya att få samma lönevillkor som de övriga militärerna. På grund av att de hade sämre villkor var det svårt att rekrytera.

Som motståndare fanns bland annan familjen Dyrssen. Dessa fanns på flera nivåer i den marina byråkratin. Gerhard D. var sjöminister, chef för marinens artilleriavdelning var Wilhelm D. och som ledamot i kustartillerikommittén fanns Gustaf D. Alla dessa satt på poster så att de hade inflytande över kustartilleriet skapande och utveckling.

Motgångar och dyra kanoner.
Ett exempel på hur denna trojka kunde sätta käppar i hjulet för det som skulle bli kustartilleriet. Samtidigt som kustartilleriet skulle börja upprustas upp för att bli egen kår så var det dags att rusta upp pansarbåtarna Svea, Göta och Thule. Här såg nu Bröderna Dyrssen att det fanns pengar att amvända. De ville de använda pengar som avdelats till fästningsartilleriet för att köpa kanoner för. Efter en del trixande så lyckades de få till att sex 25 cm (M/85 och M/89) kanoner och åtta 15 cm (M/89)som togs bort skulle överföras till Karlskrona fästning. Detta med kommentaren att dessa ”finna särdeles god användning för Karlskrona fästning”. Nu fick Karlskrona fästning utrangerade kanoner som inte flottan längre hade användning för. Dessa kanoner som dög inte ens åt de då äldsta pansarbåtarna. Det som hände var att kustartilleriet betalade för nya kanoner och fick utrangerade.

Gerhard Dyrssen om var ansvarig för detta tillhör en av de få ministrarna som fått den enhälliga bedömningen ”att icke hava med skicklighet utövat sitt ämbete” från konstitutionsutskottet. Fast detta var inte på grund av den beskrivna affären.

Det går även att notera av denna affären att både kustartilleriet och flottan vara förlorare. Pansarbåtarna som blev färdiga mellan åren 1903-1905 fick aldrig det stridsvärde som var lovat och de flyttades från att vara första linjens skepp till andra linjen kort efter att de moderniserats.

 

Kustartilleriets första chef
I november 1901 utnämndes Centervall till generalmajor och förordnades från 1 januari 1902 att vara chef för kustartilleriet. Fast enligt rykte så skulle frågan först ha gått till kommendörkapten Beckman som var med i kustartillerikommittén. Beckman ville dock inte bli chef över personer som var så erfarna som bland annat Centervall och Sylvander som var chef för Vaxholms artillerikår. Beckman blev i stället regementschef för KA2.

Som regementschef får Centervall hela tiden kämpa för sin kårs berättigande och för att det skall få de anslagen som de bör ha och det är främst flottan som var den största motståndaren. Det fanns även offentliga smutskastningskampanjer i tidningar för att misskreditera Centervall.

 

Rättsprocessen
Fredrik blir allt mer missnöjd med flottans översitteri och att kustartilleriet inte får de resurserna som de behöver för att kunna bygga upp sin verksamhet. I detta sammanhang vände sig Centervall till pressen för att få den allmänna opinionen med sig. Riktigt hur kontakterna gått till här är inte klarlagt. Men Svenska Dagbladet publicerade en ledare med rubriken ”Äga vi ett kustartilleri?” och här antas att Fredrik har ett finger med i spelet. Artikeln grundar sig på inspektionsrapporten för 1904-1905 som kustartillerichefen lämnat in till Konungen i januari 1906. Ledaren går ut på att ledande personer förbisett kustartilleriets behov under många år. Nu börjar saker ta fart i massmedia. Göteborgs Handels och Sjöfartstidning kommer med en artikel med titeln ”Ett styvmoderligt behandlat vapen”. Lite senare har Stockholms Dagblad referat från Centervalls inspektionsrapport under rubriken ”Det förbisedda kustartilleriet”. Nu börjar arbetet i regeringen med att hitta en syndabock och för att inte peka ut sig själva så blev det Centervall som blev syndabocken. I februari 1906 när Fredrik läser morgontidningen så stor det att läsa att chefen för kustartilleriet åtalas vid krigshovrätten för att ha lämnat ut hemlig information som öppen handling. Överraskningen var ett faktum, sekretess aspekten var något som Fredrik tänkt på.

Det som närmast händer skulle i dag kallas justitiemord. Den publicerade informationen var inte på något sätt hemlig utan den gick att hitta i öppna källor så de kan Fredrik inte dömas för. Nu händer det dock en konstig sak, Centervall döms för att ha lämnat ut uppgifter från ett hemligt dokument. Att informationen inte var hemlig har inte med saken att göra utan det var en prestigesak. Centervall dömdes först till en månads suspension av hovrätten men detta ändrades till några dagar i högsta domstolens prövning. Centervall hade haft politiker, domare och militärer emot sig och han hämtade sig inte riktigt efter denna processen. Cirka ett år efter rättsprocessen avlider Centervall 62 år gammal av en hjärnblödning.

I en minnesruna från kommendörkapten Wilhelm Hamilton står bland annat ”Orädd, energisk, målmedveten och med ett gott huvud utförde han detta uppdrag till heder för sin kår och till dess stora belåtenhet. Säkert är att disciplinen och anda inom Karlskrona artillerikår var mönstergill och att alla från den lägste till den högste visste, att de i sin överste hade en man att lita på, alltid mån om dess bästa”.

 

Fredrik fick ett antal utmärkelser under åren:

• RDDO 1874
  
• RNS:tOO 1880
  
• LKrVA 1884 (Ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin)
  
• RSO 1886 (Riddare av Svärdsordern)
  
• RVO 1890 (Riddare av Vasaordern)
  
• LÖS 1894 (Ledamot i Örlogsmannasällskapet)
  
• KSO 2 kl 1897 (Kommendör av andra klassen av Svärdsordern)
  
• KSO 1 kl 1901 (Kommendör av första klassen av Svärdsordern)
  
• HedLÖS 1901 (Hedersledamot i Örlogsmannasällskapet)